Natos samarbete med Sverige
Natos generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer (t.v) tillsammans med Sveriges försvarsminister Sten Tolgfors.
Relationerna mellan Nato och Sverige bör ses mot bakgrund av samarbetsprogrammet Partnerskap för fred, som Sverige anslöt sig till 1994. Nato och Sverige samverkar aktivt inom det globala freds- och säkerhetsarbetet och har även ett praktiskt samarbete på många andra områden. Samarbetsprogrammet mellan Sverige och Nato konkretiseras i ett individuellt partnerskapsprogram (IPP).
Sveriges samverkan med Nato bygger på en lång tradition av militär alliansfrihet och stor enighet på nationell nivå. Det är utifrån denna bakgrund som Sverige väljer områden där man vill samarbeta med Nato – områden där man har gemensamma värderingar och målsättningar.
Nato värderar sina relationer till Sverige mycket högt. De Nato-allierade betraktar Sverige som en kraftfull och aktiv samarbetspartner som bidrar till internationell säkerhet och som delar grundläggande värderingar om internationell säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter.
Hur fungerar samarbetet i praktiken?
Verksamhetsområden och tidsramar för Natos samarbete med Sverige definieras i Sveriges individuella partnerskapsprogram (IPP), om vilket man kommer överens gemensamt för två år i taget. De viktigaste områdena är säkerhetssamarbete och fredsbevarande samarbete, krishantering och civil beredskapsplanering.
Sverige har också arbetat jämsides med de allierade i säkerhetsarbetet och de fredsbevarande insatserna i Bosnien och Hercegovina, Kosovo och Afghanistan.
Mer…
Hur har relationerna med Sverige vuxit fram?
Sverige har en lång tradition av militär alliansfrihet och detta är en politik som man än i dag tillämpar. Därför eftersträvar man inte ett medlemskap i Nato utan i stället valde man att år 1994 ansluta sig till det nya Partnerskap för fred (PFF) där man arbetar jämsides med de allierade på områden där målen och värderingarna är gemensamma. År 1997 anslöt sig landet till Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR). Sverige har visat starkt politiskt engagemang för EAPR och har också gett generösa ekonomiska bidrag till PFF:s frivilligfonder (Trust Funds) och praktisk hjälp i form av utbildning till andra partnerländer.
1995 anslöt sig Sverige till PFF:s planerings- och översynsprocess (PARP, Planning and Review Process) för att säkerställa att man vid fredsfrämjande insatser ska kunna samarbeta med Nato-styrkorna på bästa sätt. Sverige har sedan inträdandet i PFF haft en aktiv roll och man har bidragit med expertis som de allierade och partnerländerna har kunnat dra nytta av, i synnerhet på områdena fredsbevarande insatser, krisberedskap och civilmilitärt samarbete.
Mer…
